Min Endometrioshistoria.
Min Endometrioshistoria.
Del. 3.
Jag vill att ni skall tänka på när ni läser detta, att jag bara är en av många många tjejer som lider.
Jag vill inte med denna text få er att tro att jag vill vara eller är något "offer".
Jag vill heller inte att ni skall tycka synd om mig.
Jag vill att ni på något vis skall försöka förstå mig och alla andra tjejer och kvinnor med Endometrios.
Många av er förstår inte detta och tror att man överdriver, men det gör vi inte.
Vi tycker heller inte om att få SMS där det står..
Är du döende?
Bespara oss sånt trams, snälla.
Bespara oss även innan ni uttalar er om att säga att vi bara inbillar oss eller att vi överdriver.
VI ÖVERDRIVER VERKLIGEN INTE....
Ni måste förstå att vi verkligen inte vill vara vår sjukdom, men att den tyvärr tar över ibland... eller väldigt ofta beroende på i vilket stadie vi är i.
Jag vill med allt som jag kommer att dela med mig om upplysa andra tjejer och kvinnor om att det kanske är Endometrios som ni lider av.
Det kanske är din Mamma, din dotter, din fru, flickvän eller bästa vän som lider av detta.
Allt de vill är att ni ska ha tålamod, vi vill bli förstådda och älskade.
Vi kanske inte alltid kan vara sociala för att vi verkligen inte orkar, vi vill umgås men vi orkar inte alltid.
Vi KRIGAR varje dag för att ta oss igenom dagen då vi inte sover oss igenom dagarna..
VI ÄR I KRIG MED OSS SJÄLVA och VÅRA EGNA KROPPAR.
Snälla ha förståelse för oss.
Det är allt vi ber om..
Vi ber och skriker om att ni ska förstå oss och hjälpa oss att inte längre behöva kämpa i det tysta.
